Fredrica

Ibland blir man lite förvånad över vilka vändningar ens känslor faktiskt kan ta. Jag har väl knappast bedyrat min kärlek till vår lilla Stella men nu när hon varit med mamma och Hanna på vår sommarö sedan i torsdags måste jag faktiskt erkänna att jag har börjat sakna henne lite. Idag när jag åkte ut över dagen för att äta påsklunch bad jag till och med Hanna om att få ta med Stella hem. Men det fick jag givetvis inte.

Det finns knappast något som är mindre kreativt än att slänga in ett klyshéartat gammal ordspråk, men jag måste bara säga att den där klassikern om att man inte saknar kon förrän båset är tomt nog faktiskt stämmer.