Blogg-ambivalens
Så då försöker jag intala mig att jag skriver för min egen del, bara för att fylla mina egna behov. Och så är det ju till viss del också, men att säga att ni läsare skulle vara ointressanta skulle vara att ljuga. När läsarstatistiken går upp blir jag glad och triggad och när folk ni lämnar kommentarer känner jag mig varm och betydelsefull. Men det är något med att sitta som jag gör nu, som någon sorts överman och tala till ett helt folk, en hel lärarkrets. Det är pinsamt. Det känns som att jag gör mig till mer än vad jag är. Men det är ju inte direkt ovanligt idag. Och ändå blir jag så generad. Jag var bara tvungen att säga det. Tack till er som läste.
Sluta inte skriva, kollar din blogg varje dag. Älsar sättet du skriver på, så genomtänkt men ändå spontant på nått sätt :)
Tusen tack Julia! Det är sånt här som får mig att bli helt varm - tack! :)
Jag tror jag förstår hur du känner. Jag har ingen blogg just därför att jag inte vill göra mig mer intressant än vad jag är. Lite synd att man är så rädd för det egentligen... Men håller med föregående talare! Sluta inte blogga! :D
kram!
Jag kände mig lite träffad av det där du sa om trosorna. Det är ju jag. Jag är tjejen som bloggar om färgen på mina trosor. Men jag skäms inte, och det vet jag att du inte heller försökte säga. Det är nog lite sån jag är. Fläker ut mig och mitt privatliv på internet, jag gillar att höras och synas. Inte för att jag tror att jag är bättre på något sätt, eller för att jag tror att folk egentligen är intresserade. Men jag ser det hela som att jag pratar och de som vill lyssna får gärna göra det. :D
De som inte bryr sig om färgen på mina trosor eller exakt hur min dag kommer se ut, behöver ju inte läsa :D
Din blogg är grym, precis som den är. Och det är du också, precis som du är
