Fredrica

Sitter här och tänker på att mitt kanske allra sista riktiga påsklov börjar i morgon. Känns nästan lite högtidligt. Man borde ju egentligen göra någit lite speciellt för att fira detta men ärligt talat vet jag inte om jag hinner med det. Jag kommer ha fullt upp med att bocka av på min långa att-göra-lista som bland annat innehåller punkten "lär dig alla regler i alla sporter som finns till det jättestora idrottsprovet." För ja, så ligger det till.

Jag ser verkligen en mening i nästan allt vi lär oss i skolan men fastän jag riktigt anstränger mig så har jag faktiskt lite svårt att se hur stor användning jag kommer att ha i framtiden av att kunna saker som betydelsen av alla linjer på handbollsplanen samt att man tydligen inte får ha vita racketar när man tälvar i bordtennis. Bland annat.
Men vem vet, djupt där inne i mig finns kanske en liten dröm om att bli något sportigt en dag. Varför inte gympalärare? Allt kan ju faktiskt hända.

Eller nej, inte riktigt allt.