Fredrica

Gud, så skönt med helg. Jag känner mig verkligen helt slut hjärnan idag. Och det är inte på grund av renässansen, inte på grund av komplicerad CSS-kodning, inte på grund av derivatans definition och inte heller på grund av perceptionsmodellen. Jag är helt fullkomligt totalt jättematt i hela huvudet på grund av den otroligt kompliderade logik-genomgång som vi hade på filosofin idag. Jag behöver antagligen över upp mitt logiska tänkande en aning för något så ologiskt som det vår yllekofta-lärare (men idag hade han faktiskt kavaj) gick igenom har jag nog aldrig varit med om tidigare. Där ligger till och med de riktigt stora livsfrågorna i lä. När man tänker logik tänker i alla fall jag att det som är logiskt helt enkelt är så självklart och uppenbart att man inte skall behöva fundera så mycket på det över huvudtaget. Det är ju logiskt. Men antingen så är mitt logiska tänkande rent utsagt uselt eller så ringer min lärare snart och säger att dagens genomgång bara var ett litet roligt skämt som vi kan bortse från. Men den enda som har ringt hittills är min tandläkare som bara ville meddela att jag missade min tid idag och att hon skickar en faktura på 130 kronor för utebliviet besök de kommande dagarna.

Jag måste börja öva upp mitt logiska tänkande. Men hur gör man egentligen? Studerar en massa konstiga figurer och försöker se samband och likheter, som i ett såntdär IQ-test? Eller löser man kanske soduku? Eller korsord? Tittar på På Spåret? Eller är konsten att tänka logiskt helt enkelt något man föds med? Och vad händer i så fall med oss som tydligen aldrig tilldelades denna gåva?

Jag löser i alla fall för det mesta ett sudoku om dagen.